Mitt liv som Per

Idag ringde pappa och meddelade att hans morbror Tore hade dött i söndags. Tore var en av de härligaste gubbar jag har träffat. En man som in i det sista hade barnasinnet kvar och som höll igång sin tenniskarriär upp i 80-årsåldern och något år efter att racketen lagts på hyllan började han förstå meningen med trappräcken. Han var också en länk till farmors sida av släkten, den mest intressanta grenen i mitt släktträd. Tore var alltid full av bus, skratt och glädje och jag minns när jag var liten och skrattade så mycket åt hans upptåg att jag knappt kunde andas. Jag trodde innerst inne att Tore lätt skulle bli över 100, men så blev det inte. Tore skulle ha fyllt 94 i april, tre dagar efter min 23:e födelsedag.