MF 2008 - Deltävling 2. Största skrällen genom tiderna?
Igår var jag och Ida på plats och bevittnade schlagerhistoria, ja, jag skulle vilja kalla det den största schlagerskrällen någonsin! För visst har tunga favoriter fallit förr, men TVÅ tunga (läs fläskiga) artister med en låt upphaussad till skyarna, hur kunde det fallera? Här kommer mina omdömen om delfinalens låtar:
Ola - Love in stereo
En rejäl 80-talsdänga, med härliga synttoner, och med en Ola som likt sin ex-Idol-kollega Måns Zelmerlöw levererar riktigt bra! Tyvärr lyfter inte låten till den högsta schlagerhimlen, men visst är den gedigen! 3/5.
Lasse Lindh - Du behöver aldrig mer vara rädd
Det här var låten jag hade allra, allra minst förväntingar på, för jag har fullkomligt avskytt allt som Lasse Lindh spottat ur sig innan. Men detta! Melodiskt, vackert och lågmält på ett fantastiskt bra sätt! Och benen, vad gör Lasse med benen? 4/5.
The Nicole - Razborka
Det är alldeles för lite rysk kultur i det svenska samhället. Äntligen fick vi en härlig mix av östblockets samlade bidrag under 2000-talet, med en härligt samspelt koreografi och en The Nicole med en stor glimt i båda ögonen. Underbart när hon i vissa partier sjunger på överbrittisk engelska. 4/5.
Alexander Schiöld - Den första svalan
Det här känns verkligen schlager, inte bara för att Pling står för texten, utan också för att den känns som den enda låten i startfältet som känns genuint schlagrig. Han fick ABB Arena att svänga i alla fall, men i det här tuffa startfältet fick han ge sig. 3/5.
Rongedal - Just a minute
Oj, oj, aldrig har 70-talet låtit bättre i Melodifestivalen! Två överproffsiga tvillingar med en grymt svängig låt som kommer bli livsfarlig i Globen. Framträdandet efter att de vunnit var helt övereuforiskt och hela arenan gungade loss. 5/5.
Sanna Nielsen - Empty room
Alltså, Sanna sjunger som en gudinna i det här numret och visst är låten en härlig flört med samtliga powerballader sen 1800-talet. Men jag tycker inte att låten lyfter till de höjder som den har potential till! En sak är i alla fall klar, Carola får lämna över schlagerkronan till Sanna nu.. 3/5.
Carola & Andreas Johnson - One love
I det sista numret brassades det på rejält med sång, musik och tv-apparater och fan och hans mormor (läs Andreas Johnson och Carola). Men det blev för mycket för att det skulle kunna räknas som något bra. Och det kändes i hela arenan, applådåskorna och jublen blev lägre efter varje uppspelning. Jag hade hellre sett duon framföra den fantastiska och avskalade Lucky me, lucky you (heter den så?) 3/5.
Och så resultatet. Jag trodde knappt mina öron när Kristian Luuk meddelade att bidrag nummer 8 skickats till Andra Chansen. Det fanns inte i min vildaste fantasi! Det känns härligt att Melodifestivalen fortfarande är en plats där allt, liksom i sagorna, kan hända och där nya stjärnor hela tiden tänds på schlagerhimlen. Ikväll blev det två, välsynkroniserade, kala stjärnor som tog det klivet!
Ola - Love in stereo
En rejäl 80-talsdänga, med härliga synttoner, och med en Ola som likt sin ex-Idol-kollega Måns Zelmerlöw levererar riktigt bra! Tyvärr lyfter inte låten till den högsta schlagerhimlen, men visst är den gedigen! 3/5.
Lasse Lindh - Du behöver aldrig mer vara rädd
Det här var låten jag hade allra, allra minst förväntingar på, för jag har fullkomligt avskytt allt som Lasse Lindh spottat ur sig innan. Men detta! Melodiskt, vackert och lågmält på ett fantastiskt bra sätt! Och benen, vad gör Lasse med benen? 4/5.
The Nicole - Razborka
Det är alldeles för lite rysk kultur i det svenska samhället. Äntligen fick vi en härlig mix av östblockets samlade bidrag under 2000-talet, med en härligt samspelt koreografi och en The Nicole med en stor glimt i båda ögonen. Underbart när hon i vissa partier sjunger på överbrittisk engelska. 4/5.
Alexander Schiöld - Den första svalan
Det här känns verkligen schlager, inte bara för att Pling står för texten, utan också för att den känns som den enda låten i startfältet som känns genuint schlagrig. Han fick ABB Arena att svänga i alla fall, men i det här tuffa startfältet fick han ge sig. 3/5.
Rongedal - Just a minute
Oj, oj, aldrig har 70-talet låtit bättre i Melodifestivalen! Två överproffsiga tvillingar med en grymt svängig låt som kommer bli livsfarlig i Globen. Framträdandet efter att de vunnit var helt övereuforiskt och hela arenan gungade loss. 5/5.
Sanna Nielsen - Empty room
Alltså, Sanna sjunger som en gudinna i det här numret och visst är låten en härlig flört med samtliga powerballader sen 1800-talet. Men jag tycker inte att låten lyfter till de höjder som den har potential till! En sak är i alla fall klar, Carola får lämna över schlagerkronan till Sanna nu.. 3/5.
Carola & Andreas Johnson - One love
I det sista numret brassades det på rejält med sång, musik och tv-apparater och fan och hans mormor (läs Andreas Johnson och Carola). Men det blev för mycket för att det skulle kunna räknas som något bra. Och det kändes i hela arenan, applådåskorna och jublen blev lägre efter varje uppspelning. Jag hade hellre sett duon framföra den fantastiska och avskalade Lucky me, lucky you (heter den så?) 3/5.
Och så resultatet. Jag trodde knappt mina öron när Kristian Luuk meddelade att bidrag nummer 8 skickats till Andra Chansen. Det fanns inte i min vildaste fantasi! Det känns härligt att Melodifestivalen fortfarande är en plats där allt, liksom i sagorna, kan hända och där nya stjärnor hela tiden tänds på schlagerhimlen. Ikväll blev det två, välsynkroniserade, kala stjärnor som tog det klivet!
Kommentarer
Trackback
