Mitt liv som Per

¤ Rätt låtar gick till finalen.
¤ Petra Mede är drygare än Lennart Swahn 1986, och naturligtvis helt fantastisk.
¤ Freddie Wadlings version av Alla har glömt var underbar och jag ser fram emot kommande schlagertolkningar.
¤ Internationella juryn, hur funkar den egentligen?
¤ Skrälltrenden från förra året håller i sig. Varken Shirley Clamp eller Marie Sereneholt sover nog särskilt gott inatt.
¤ Fredrik fick igång projektor, ljud och bild ca 30 sekunder innan start, vilket var helt i sin ordning.

Nu är det dags igen. Melodifestivalen drar igång med dunder och brak, och som vanligt är mina kritiska öron på högspänn. Efter första genomlyssningen av de minutlånga klippen tyckte jag inte någon låt var särskilt bra, vilket jag inte riktigt tycker nu heller efter några genomlyssningar. Men i alla fall, här är mina omdömen om första delfinalens låtar:

Nina Söderquist - Tick Tock
En gotlänning står bakom bidraget, men det gör inte saken bättre precis. Refrängen känns trög och ointressant, trots Söderquists intressanta röst. Och ja, jag har fått nog av låttextsfloskler som "Set me free" och "Drive me crazy". 1/5  

Jonathan Fagerlund - Welcome to my life
Catchy refräng, som på något vis känns väldigt mycket Norge av någon anledning. Verserna verkar hålla helt OK klass, och det är alltid kul med lite okända namn på schlagerhimlen. Skrällvarning? 3/5

Shirley Clamp - Med hjärtat fyllt av ljus
Plings första bidrag för i år, framförd av en comebackande Clamp. Men visst låter det mer som en Sonja Aldén-dänga? Låten är stabil, men oh så tråkig och helt utan överraskningar. 2/5

Scotts - Jag tror på oss
Lite "Walking on sunshine" och lite "My heart goes boom" så har vi det här bidragets fodral. Visst svänger det någorlunda, men precis som förra låten är det förutsägbart och ganska intetsägande. Och här går Pling verkligen på tomgång. 2/5

Emilia - You're my world
Lite julkänsla över denna kan jag tycka. I och med att man i klippet bara får höra slutet på låten känns det som att det kan finnas något bra tidigare i låten som bygger upp till detta ur sitt sammanhang tagna klipp. Men visst är det en söt dänga. 3/5

Alcazar - Stay the night
Kvällens bästa låt har snott stora delar från Amy Diamonds låt förra året, men Diamond börjar väl vänja sig efter Schweiz snygga låtstöld förra året. Alcazar levererar alltid, även om Not a Sinner, nor a Saint aldrig kommer överträffas. 4/

Caroline af Ugglas - Snälla snälla
En till comeback, denna gång från Uppsalabekanta af Ugglas, som denna gång har en något softare låt med pianoklink och allt. Musikaliskt är det rätt snyggt, men låten måste nog höras hel för att få stämningen klar för sig. 3/5

Marie Serneholt - Disconnect me
Sveriges Britney Spears? Ja, hon försöker ju i alla fall, men det här är fruktansvärt platt och ointressant. Om Serneholt hade haft med en låt som That's the way my heart goes hade det varit vinnarpotential, nu blir det till att se finalen från sidan. 1/5

Som sagt, mina kritiska öron drabbar första deltävligen hårt. Egentligen ser jag bara Alcazar som en klar finalfavorit och med sig dit hoppas jag att de får Jonathan Fagerlund.

För övrigt tror jag att Petra Mede kommer glänsa som programledare. Och Henrik Dorsin som reporter i städerna kan ju bara sluta i succé.

En månad framöver med bara schlager, nu kör vi!

Bara några nedkast ur skolans vardag:

¤ Köpa kakor av elever och bidra till klasskassan
¤ Höra talas om vattenballongs- och snöbollskastning utan att se något av det
¤ Skratta hjärtligt åt felsägningen "invandrarhem"
¤ Bli stoppad av en elev i trapphuset som påpekar: "Du var i tidningen igår!"
¤ Äta god kycklinggryta med fräscht salladsbord
¤ Bli liknad vid "Boxer-Robert"
¤ För tredje gången på kort tid höra årskurs 6-eleven ifrågasätta hur man kan vilja bli lärare över huvud taget.

I förra veckan jobbade min årskurs 8 i franska med att skriva egna små dikter. Detta gjorde även spanskagruppen, så jag, min handledare och spanskaläraren tyckte att eleverna skulle få läsa dikterna tillsammans och översätta dem. Det blev väldigt lyckat när vi satt där, åttor och lärare, i en cirkel och lät oss insupa varandras verk till allas applåder. Verkligen en lyckad och uppskattad redovisningsform uppfattade jag det som!

En annan sak jag funderat över på senare tid: Internet har varit allmänt känt i över tio år nu. När kommer en enskild tangent för "@" så att man slipper trycka in "Alt gr" plus "2" hela tiden för att få fram detta snabel-a?

Har ni också lagt märke till att partierna numera förkortas med stora bokstäver och inte med små i svensk media? T.ex. om Miljöpartiets Maria Wetterstrand blir intervjuad så står det numera "Maria Wetterstrand (MP)" istället för "Maria Wetterstrand (mp)". Det märkliga är att denna lilla revolution har skett i samtliga medier, i alla fall de jag tar del av. Vem har bestämt denna språkliga ändring? Horace?

Efter tips från kanslist/JunisFS-Jennys blogg (http://grusimaskineriet.blogspot.com) kollade jag in min blogg på bloggparti.se. Och minsann, jag är en riktig übersosse, det var ju tur att det stämde. Vågar ni andra bloggare kolla in vilket parti som ligger er varmast om hjärtat?

Igår började jag min sista VFU, som kommer pågå i två månader innan jag tar min efterlängtade examen. Jag gör min VFU på Valsätraskolan, en grundskola i Uppsala med väldigt små elevgrupper, vilket känns väldigt skönt för det blir ju faktiskt en helt annan stämning att ha 10-15 elever i klassrummet istället för 30. Dessutom går det en del UNF:are där, som bara därför är värda ett MVG (för det står ju med i betygskriterierna, eller...?)

Idag har jag blivit telefonintervjuad och fotograferad av UNT angående den kommande schlagercirkusen. Journalisten hade letat intervjuoffer hos Melodifestivalklubben och då hittat min syster som fortfarande står som Uppsalabo där. Som den schyssta syster hon är rekommenderade hon mig istället och nu har jag alltså fått berätta om mitt schlagerintresse till nöje för UNT:s läsare i den schlagerbilaga som snart kommer ut. Det återstår att se om texten blir bra och om icke-photogeniqua jag fastnat på bild. Jag återkommer med webb-adress när bilagan är utkommen!

Höstterminen 2004 påbörjade jag mina lärarstudier vid Uppsala Universitet. Idag var det registrering på min sista termin, som endast kommer bestå av praktik fram till april och sen är jag klar! När jag gick till ILU idag tänkte jag att tiden gått både fort och långsamt under dessa snart 5 år. När jag korsade järnvägen för hundrasjuttielfte gången tänkte jag på den lilla filmscen vi spelade in under första terminen när jag sprang på järnvägsrälsen (för att ta upp en av alla meningslösa arbetsmoment man fått genomlida genom åren). Just den inspelningen känns inte så avlägsen, trots att det snart är fem år sen, medan andra saker känns lite mer avlägsna, som första gången jag tvättade i tvättstugan eller när jag flyttade in i lic-rummet. Men nu är studietiden snart över och det börjar bli dags att söka jobb. Har faktiskt redan sökt jobb...på fyra friskolor! Det verkar ju mest vara såna som behöver personal nu för tiden, så jag får ta vad som bjuds, det kan ju till och med vara bra friskolor.

Förresten, en frilansreporter ska ev. göra en intervju med mig till UNT:s schlagerbilaga, så varsågod att hålla ögonen öppna...  

Jag har länge hävdat att Italien 1984, I treni per Tozeur, är den bästa låten som någonsin deltagit i ESC. Jag är nu beredd att böja mig för öststaterna och hävdar att Kroatien 1998, Neka mi ne svane, är den bästa. Vilken är din favorit?

Det är i stunder då man hör låtar som Anna Ternheims fantastiska cover på "Shoreline" som man bara längtar efter att få lära sig spela piano ordentligt.

Tenta imorgon och vi får ta med oss böckerna dit, det borde jag väl fixa?

Till nästa vecka har jag följande saker att göra rent pluggmässigt:

¤ Göra klart två inlämningsuppgifter
¤ Göra en powerpoint-presentation
¤ Plugga inför tentan på torsdag

Min helg är räddad, happy new year!

Igår när jag åkte båt gick Jan Eliasson förbi min plats. Det är det coolaste som hänt hittills i år!

I jul har jag varit duktig och läst några vitt skilda skönlitterära alster:

J-M.G. Le Clézio - L'africain
Det är härligt att kunna läsa verket på originalspråk, speciellt en nobelpristagare!

Liza Marklund - En plats i solen
Jag måste bara veta hur det går för Annika Bengtsson! Och jag gillar faktiskt Marklunds sätt att skriva.

Dennis Lehane - A drink before the war
Var väldigt nyfiken på Lehane som författare, så läste hans spännande kriminalroman om skumraskaffärer i Boston.

Amanda Svensson - Hey Dolly
Väldigt kritikerrosad, väldigt lättläst, och väldigt underhållande.

Jag och pappa satt och gluttade på en av Irene Huss-filmerna och där var den fantastiska Sofia Pekkari med på ett hörn. Helt plötsligt fick jag bilden av henne och Björn Gustafsson i huvudrollerna i en svensk "Get Smart"-variant, alltså nån fånig deckar/polisparodi med ett omaka par. Kanske man skulle börja skriva manus på en gång?

I GT idag läste jag om två gamla vardagshjältar, nämligen Börje och Tryggve som var närpoliser i Gråbo under en ganska lång period. När de började som NÄPO (som det skämtsamt förkortades) gick jag på Gråboskolan och de var på besök hos oss i princip varje vecka, mest för att prata om Kompus-projektet men också för att snacka rent allmänt med oss elever. Jag inbillar mig att jag och mina årskamrater genom deras närvaro fick en bra bild av poliskåren och också en stor dos av brottsförebyggande insatser. Jag kan tycka att det är synd och skam att det numera inte finns några närpoliser varken i Gråbo eller på andra ställen på ön, mest för den långsiktiga effektens skull. Ska man skylla på den politiska oviljan eller lågkonjunkturen?

Idag gjorde jag något som jag inte hade gjort på 10-15 år: Jag åkte skridskor! Dessutom på en naturis, så det fanns ingen sarg att klänga sig mot för att inte ramla, utan det var bara att lita till sig själv. Det är verkligen en härlig känsla att åka skridskor, kanske man borde investera i ett par långfärdsskridskor och bara susa iväg på is i flera timmar.

Från en vintersport till en annan, nämligen ishockey. Har precis kommit hem från Visby/Romas premiärmatch i allettan och det blev seger med 2-1 mot Enköping! Weehoo! Dock fick pappa och Gert en taskig ljudanläggning att sjunga nationalsången i. Dessutom var det inget ljus på dem, men det tyckte pappa bara var bra så att publiken inte skulle gå hem innan matchen hade börjat. Vi fick stå på pressläktaren, där jag även satt min första hockeymatch jag såg live. Kan meddela att jag somnade den gången (det har nämligen funnits en tid då jag inte var särskilt idrottsintresserad alls).

Så blev det 2009. Nyårsaftonen ägnades åt att hjälpa min 7-åriga kusin att hålla sig vaken till tolvslaget, äta massa blandad mat samt skratta åt felsägningar. Helmysigt värre med andra ord.

Idag har det varit allmänt lugnt med små busstunder emellanåt. Tog mig dock en entimmespromenad på egen hand så man kunde få lite lugn och ro för sig själv. Gick min vanliga slinga och slängde en blick mot Bogen 1 där det under nyårsnatten skedde ett knivmord. Verkligen en tråkig start på det nya året för de drabbade. Gick sedan vidare ut på Terra Nova-vidderna och insåg att det trots all ny bebyggelse fortfarande finns mycket orörd natur i mina hemtrakter. I hästhagen vid Langs sprang 4 hästar omkring och lekte med varandra i godan ro. Bogen 1, Terra Nova, Langs. Hela världen och dess olika nyanser på en knapp timme i mina kvarter.

På sedvanligt vis redovisar jag året som har gått utifrån sedan några år givna punkter:

Årets film: The Dark Knight. En äkta saga full av berättarglädje och en fantastisk Heath Ledger som The Joker.
Årets egentliga MF-vinnare: Sanna Nielsen - Empty Room. Folkets vinnare hade lyckats betydligt bättre än Perelli i ESC.
Årets svenska fotbollsspelare: Henrik Rydström. Fick äntligen lyfta bucklan med sitt Kalmar FF och har dessutom fört in fotbollsspelare i en mer intellektuell debatt genom sina krönikor och stora litteraturintresse.
Årets flummigaste: Telefonsamtalet från Wincent.
Årets utlandstripper: Ingen alls faktiskt, shame on me!
Årets flopp: Frankrikes EM-slutspel.
Årets svenska TV: Peter Stormares livshistoria i Stjärnor på slottet
Årets Trio med Bumba: Mina Gunstakids är i och för sig varken en trio eller en Bumba, men någonstans förtjänar de att vara med i den här krönikan!
Årets snö: Föll under min andra praktikvecka, vilket ledde till busskaos och återigen fick Uppsala kommun visa att de är bra på lövblåsning men fullständigt urusla när det gäller snöskottande.
Årets egentliga ESC-vinnare: Shady Lady, I'm gonna strike like thunder...
Årets man: Björn Gustafsson. Behövs det någon motivering?
Årets kvinna: Gunilla Hammar-Säfström. En av de fantastiska pedagogerna i Klass 9A. Hon inledde sin första lektion med att sätta alla i ring och fråga "Vad är du bra på?". Briljant.
Årets imitation: Jag själv utvecklade min Bert Sundström-imitation oerhört väl.
Årets SM-guld: Gick inte till något av mina favoritlag, innebär det utjämning 2009?
Årets läskigaste: Kvällstidningarnas obsession över bröderna Schulman.
Årets kväll: Uppspelet den 8/8 med min sommardramagrupp.
Årets politiker: Lars Ohly och Fredrik Reinfeldt. Säga vad man vill om dessa grabbar, men de är i alla fall djurgårdare i själ och hjärta och därför har de alltid en liten poäng hos mig.
Årets bästa programledare: Nora Strandberg. Först tyckte jag bara att hon var snygg. Nu har jag insett att hon är en fruktansvärt skicklig programledare också.
Årets hopp om fred: Barack Obama.
Årets mest saknade: Ja, inte är det Åke Green i alla fall, eller vad säger IOGT-NTO-rörelsen?
Årets gotlänning: Carin Götblad. I och för sig bor hon bara ibland på ön, men det verkar som att öns tidigare polischef ändå har starka band till ön och varje gång jag hör eller läser nåt om henne tycker jag att hon är fantastiskt klok.

Om några timmar får jag jullov, om några timmar får jag jullov, om några timmar får jag jullov, om några timmar får jag jullov... Med detta lyckomantra styr jag snart min kosa till Lundellska skolan för sista gången den här VFU-perioden.